Giftfri miljö

Syftet med efterbehandling av förorenade områden är att långsiktigt minska riskerna för människors hälsa och miljön. Kommunen ska som tillsynsmyndighet tillse att arbete med åtgärder av förorenade områden påbörjas av ansvarig vid minst ett riskklass 1-objekt i respektive kommun (förutsatt att det finns riskklass 1- objekt i aktuell kommun).

Syftet med efterbehandling av förorenade områden är att långsiktigt minska riskerna för människors hälsa och miljön. Kommunen ska som tillsynsmyndighet tillse att arbete med åtgärder av förorenade områden påbörjas av ansvarig verksamhetsutövare vid minst fem riskklass 2-objekt i respektive kommun och Länsstyrelsen ska som tillsynsmyndighet tillse att åtgärder påbörjas vid minst tio riskklass 2-objekt under programperioden.

Syftet med åtgärden är att minska användningen och spridningen av farliga kemikalier i länet. År 2020 ska användningen av farliga kemikalier ha minskat med minst 20 % jämfört med år 2015.

Läs åtgärden i sin helhet i åtgärdsprogrammet Hälsans miljömål, åtgärd 5 Giftfri miljö sidan 32-33.

Alla potentiellt förorenade områden i länet som härrör från verksamheter med en ansvarig verksamhetsutövare i prioriterade branscher ska, vid utgången av programperioden, ha inventerats och riskklassats enligt MIFO fas 1, Metodik för Inventering av Förorenade Områden, (Naturvårdsverket, 1999).

Kreosot från stenkolstjära innehåller en stor andel polyaromatiska kolväten s k PAH som har visat sig vara cancerogena. Användandet av kreosotimpregnerade stolpar kommer att minska i samband med att luftledning ersätts med markförlagd kabel i en takt av cirka 10 000 m/år. Kompositstolpar kommer att användas vid eventuell nyanläggning av luftledning samt i viss mån som ersättning för uttjänta stolpar där luftledningen kommer att behållas.

Undersökningar på förorenade områden i riskklass 1 och 2 ska utföras i en omfattning motsvarande MIFO fas 2 på minst 80 objekt i länet, varav kommunernas del utgörs av 50 objekt där kommunen har tillsyn.

Målet med ett digitalt kemikaliehanteringssystem är att vi ska få en hållbar kemikaliehantering i kommunens verksamheter. I ett digitalt kemikaliehanteringssystem finns en kemikalieförteckning, säkerhetsdatablad m m som hjälper oss att uppfylla kemikaliekraven, effektivare fasa ut farliga kemikalier mot mindre farliga produkter och dessutom spara administrativ tid.

34 % av livsmedelsbudgeten för kostorganisationen ska utgöras av inköp av ekologiska livsmedel.
Syftet med åtgärden är att öka andelen ekologisk kost samt sträva efter att servera närproducerad mat i våra verksamheter. Fokus ska även ligga på att servera säsongsbetonat.

Alla byggnader, förutom en- och tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader, som är uppförda eller renoverade under åren 1956-1973, ska enligt miljöbalken inventeras och saneras med avseende på PCB-produkter. PCB kan t ex förekomma i fogmassor, golvmassor, isolerrutor och kondensatorer i lysrörsarmatur.

Syftet är att minska antalet leksaker och material innehållande farliga ämnen i förskolorna så att barn exponeras i mindre utsträckning. Målet är även att personalen inom förskolan ska få en ökad kunskap om kemikalier.

Syftet är att sprida kunskap om konsumenternas rättigheter att ta del av information och att få allmänheten mer medveten om kemikaliefrågan och därigenom minska exponeringen och spridningen av farliga ämnen. Syftet är också att få fler företag och deras leverantörer medvetna om att de har en skyldighet att informera om innehållet i varorna de säljer.

Målet är att ta fram ytterligare information om vilka kvicksilver ”hot spots” som finns i länet. Syftet är att långsiktigt minska exponeringen av kvicksilver för människor.

Arbetet med att minska gifter i pågår i projektet Kemikalieklok förskola. Barn kommer dock i kontakt med skadliga material och ämnen även på andra platser, t ex skola, fritidshem, föreningar och hemmet. Arbetet med att minska gifterna i barns vardag behöver breddas.